Bethel University - Spire Yearbook (St Paul, MN)

Page 9 text:

THE BETHEL HERALD 7 DAVII) NATHANIEL MOBERG Thesis: Moses, (he Man of God David Nathaniel Moberg, fbdd i Vaster-gotland den 3 aug. 1893, genomgick folk-skolan i Sverige och kom vid 17 Ars Alder till Amerika, bosattande sig i Orange, Mass., 1910, varifrAn han efter en tid slog sig ned i Rockford, 111., arbetande i en piano fa-brik, och frAn Rockford kom han. dft han hosten 1915 intrAdde i Bethel Academy. Moberg blev onivand i Sverige 1909, dopt och fdrcnad med Svenska Baptistforsam-lingen i Rockford I decern her 1910, dar han verkade sAsom sondagsskollarare och ung-domsforeningens ordforande. Den 1 okt. 1918 intradde han i Seminariet och gradue-rar darirrAn den 4 Junl med graden Th. G., pA samma gAng graduerande frAn Bethel Academy. Under skoltiden har Moberg haft verk-eamhet i foljande torsamllngar: Kenora, Ont., Can., Lund, Wis., Creston, la., och Enfield. Minn. Efter graduationen upptager han verksamhet sAsom pastor i Norwood, Mass. C. G. L.

Page 8 text:

6 THE BETHEL HERALD LINUS JOHNSON, Th. B. Thesis: The Holy Spirit in the New Testament Linus Johnson, fodd i Rftneft, Xorrbotten, den, 25 juli 1892, genomgick folkskolan i hemlandet. Var fr n tidiga r upptagen med hftrt arbete. Blev omvftnd, dbpt och forenad med fonsamlingen i Jim ton, Norr-bottcn, Sverige, ftr 1909. Kommen till Ame-rika i aprll 1911, forenade Job neon sig med Svcnska Baptistfbrsamlingcn, i Cadillac, Mich., vilken hau tillhbrde dft han hdsten 1913 intradde i vftrt Seminarium i Morgan Park. I anledning av Seminarlets flyttning ftr 1914 ingick Johnson i Bethel Academy hdsten samnia ftr och graduerade dftrlfr n 1919. Iloeten 1917 ftterupptogs studium i Seminariet, och d rlfr n graduerar John- son i ftr med gradcn Th. B., den -slate av vftra elever, som studerat i Morgan Park. Under hela skoltiden, fr n sommaren 1914, hava fdljande Xbrsamllngar betjftnats med evangelii predikan: La Porte, Ind., Evansville. Becker, Burns och St. Francis, Minn. Hdsten. 1919 blev Johnson kallad av Bethaniafdrsamlingen i St. Paul att upp-taga arbetet efter pastor Adolf Oleon, en verksamhet, som han. i cgcnekap av pastor, uppehftllit detta ftr och amnar fortsatta. Johnson har efter flyttningen till Minnesota, hela tiden tillhort denna fdrsamling, dar han ock fanji sin ledsagarinna genom ( . (L L.

Page 10 text:

s TIIE BETHEL HERALD Fanny Crosby, den blinda sangerskan Av prof. Kmanuel Schmidt, Ph. I . Sopdag eftcr sondag sjunga vi i vftra kyr-kor sdnger soin tilltala oss p grumi av deras sk(ina musik. deras utsbkt fina ord och djupa tankar, deras till sjalen gdende budskap om ndd och kraft och valsignel-se. men huru sallan tanka vi pd den, som komponerat den, harliga musiken eller den som forfattat don ansldende hyninen. Huru ofta ha ej dessa gripande sdnger sjung-its, “Trygg i Min Jesu flrmar, “Radda de doende” eller “Fralst av n d,” utan att en enda tanke av erkannande eller sympati riktats till den blinda forfattarinnan som upplyst varlden, med sin trosfriska sftng. Den 24 mars 1820 ftiddes i en oansenlig koja i Southeast. Putnam county. New New York. Fanny Crosby, en av vdrt slak-tes adlaste kvinnor. Hennes moder var en av dessa modiga. verksamma karaktarer fran New England, vilka hjalpte till att lag-ga grunden for denna republik. Hennos fa-ders namn var John Crosby. Han dog, in-nan Fanny fyllt sitt forstd fir. sd att lion kunde icke ens minnas honom, men han tillhorde en slakt, som gjort sig bemiirkt redan under kolonialtiden. Sd tidlgt som 1635 hade Crosby-familjen slagit sig ned vid Charles River i narheten av.Boston, och dessa Crosbys raknades bland grumllaggar-na till Harvard College. Ett sareget for-hftllande var det, att pd modernet hade fle-ra av Fanny Crosby.s foraldrar ndtt en sar-deles hog aider. Henncs mor levdc tills hon blev 91 dr och hennes mormor blev 103. Sjalv onskade Fanny f leva liingre an dct. men on.dast 94 dr fdrunnades det heune. Nar hon var sex vcckor gammal, blev hon ganska sjuk och sarskilt ogonen blevo angripna. De som hade vdrd om henne. lade ndgot .slags grot pd ogonen. Deras ofdr-stdnd och oforsiktighet gjorde. att hon for-lorade totalt sin syn. “Dd jag vaxte upp,” anmdrker hon i sin sjalvbiografi.’’ sade man mig. att jag skulle aldrig fd sc mina v n-ners anleten, eller faltets blommor. eller him lens blda valv. eller stjarnornas gylle- ne glans, men min moder sokte trosta mig med att visa huru tvenne av varldens stor-sta skalder varit blinda. och att ibland for-synen berovade vissa persoaer ndgon av deras fbrmdgor, for att deras andliga in-sikt skulle sd mycket fullkomllgare vackas till liv.” Fanny gbmde tidigt i sitt hjiirta en liten klenod. som hon kallade fdrnojaamhet, och denna skatt gjorde hennes liv lyckligt. Henncs poetiska begdvnlng visade sig redan vid 8 drs dlder, dd hon skrev foljande vackra lilla poem: 0 what a happy soul am I, Although 1 cannot see. 1 am resolved that in this world Contented I will be. How many blesssings I enjoy. That other People don't. To weep and sigh, because I'm blind. I cannot and I won’t. Hennes mormor tog stort intresse i henne och undervisade henne om Guds skiina natur, om floder och skogar och blommor och fdglar, om den harliga regnbdgen. i skyn. Violen var hennes favoritblomma. och som liten flicka skrev hon ett mycket vackert poem om den blyga blomman. Det var Sven hennes mormor, som meddelade henne de forsta grun.derna i kristendoms-kunskap. Hon berattar sjalv darom: “Det var mormor som bragte bibeln till .mig och mig till bibeln. Den lieliga bokens be-rattelser och sanningar kommo till mig over hennes lappar. trSngde in i mitt hjar-ta och slogo rot dar. Nar aftonens skug-gor folio, brukadc hon taga mig i sitt kna och gunga mig i sin gamla gungstol och he-ratta for mig om en god. himmelsk fader, som «dnt sin enfddde son, Jesus Kristus. ned till denna varlden for att bliva en Fral-sare och en, van for hela mdnskligheten. Sedan larde hon mig boja mina knan i bon.