Bethel University - Spire Yearbook (St Paul, MN)

Page 5 text:

T,w Bethel Herald ' Acorn ’9 och 44 Serninarie-Posten' ’ forenade M nadstidning, utgiven av studenterna vid Bethel Academy and Theological Seminary, St. Paul, Minn. — The Swedish Baptist Educational Institute — VOL. I. MAY, 1918 No. 8 I CARL CCSTAP LAGERGREX, D. I). Dean and Professor of tlie Seminary

Page 4 text:

INNEHALL: Seminariets aydelning 1. Den protestantiska hymnologiens historia....... 4 2. Moses s som en forebild till Kristus........... G 3. Vikingablod i amerikanska idror................ 7 4. V r skolkommittCs verkstallande kommittd..... 10 5. Commencement Program ......................... 11 G. Den graduerande klasscn ...................... 14 7. Friii rapportoren ............................ 15 8. English Department ........................... 16 1) The Outlook 2) Our Minister’s Sermon (Poem) 3) The Government and Education 9. Alumncravdclningen............................ 20 10. Editorials ................................... 21 Academy Department 11. Class Song 1918 .............................. 25 12. Class History of 1918 ........................ 25 13. Prophecy, Class of 1918 ...................... 31 14. Commercial Class Pliophccy ................... 36 15. Our Commercial Department..................... 36 1G. Swedish Department ........................... 37 1) Larkroster (Poem) 2) Tvivel 3) En hjaltemodig handling 4) Blivande “praster” (Poem) 17. Society ......................................... 40 18. Athletics ....................................... 43 19. Personals ....................................... 45 20. Alumni .......................................... 47 21. An Educational Enterprise Worth Looking Into... 4S

Page 6 text:

A THE BETHEL HERALD giiiiiii!iiiicaiiiiiiiiiiiiiiiic3iiiiiiiiiiiic]iiiiiiiiiiiicaiuiiiiiiiiic]iiiiiiiiiiiiniiiiiiii!iiii;]iiiiiiiiiiiic3iiiiiiiiiiiic3iiiiiiiiiiii2 | 'J'eologiska Qeminariets vdelning 1 : “Segern, som har overvunnit varlden, var tro.” 1 John 5: 4. | IIIIIIIIIIIC3lllllllllllin!IIIIIIIIIIIC3IIIIIIIIIIIIC3lllllllllllinilllllllllllC3llllllllllll[3IIIIIIIIIIIIC3llllllllimilllC3llllllllllll DEN PROTESTANTISKA HYMNOLOGIENS HISTORIA (Utdragr ur eu gradualnvhandllng) Af John G. Johnson Fr n tidiga dagar har s ngen spelat en stor roll i manskliglietens historia och sar-skilt sedan kyrkan uppkom. Den liar givit uttryck t de religibsa kdnslor, som bott i manniskohjartat. Fr n och raed det sjette scklet bcgransades s ngen till kyrkan och klostren endast. I kyrkorna fingo blott prasterna sjunga. Fore det sjatte seklet tillats folket att deltaga med i den unisona s ngen. Ebrccrna cllcr judarna voro mycket be-g vade s som s ngare, och ratt ofta ser man huru de uppstamde en lovs ng till Gud. Ifr n dessa f vi v ra forsta lovs nger eller hymner. I bibelns forsta bok lasa vi om Miriams och Moses lovs nger. Litct langrc fram, i domarebokens femte kapitel, lasa vi om Deboras lovs ng. I l:a Samuels bok mota vi Hannas lovs ng och darefter den stora samlingen benamd psalmerna. D vi komma till Nya Tcstamcntct, s traffa vi bland andra anglas ngen vid Jesu fodelse och m nga flora som vi ej hava rum att namna. Vi vanda oss nu till den latinska kyrkan och dar marka vi, hur s ngen vinner framsteg under ledning av Hilarus av Poi-tieus, Ambrosius och Prudentius, Gregorius, Nazianzen och Efraim Syrus, vilka forde fram s ngen i den greklska kyrkan. Under gamla tiden funnos ganska f , som agnade n gon tid t s ngen, men d vi komma till medeltiden finna vi, att nastan alia kyrkans storman fbrsoka att dikta nya eller forbattra aldre s nger. Darfur gjorde ock s ngen valdiga framsteg under denna tid. Fore reformationen gallde for Tyskland s som for andra lander den regeln, att folket icke fick sjunga vid motena. Endast prasterna och ibland de hogste i tjansten fin-go prisa Gud p detta satt. D reformations-rorclsen brot fram och avbrot forbindelsen emellan katolska kyrkan och protestanterna, tillintetgjordes aven de katolska prasternas obibliska lagar ang ende s ngen vid guds-tjansten. Folket fick nu b de njuta av och instamma i den gemensamma s ngen. Den tanken ar gangse ibland de fiesta fcis-torieskrivarne, att Martin Luther var upp-hovsmannen, ja, sjalva fadern till den and-liga s ngen i Tyskland. Luther Yar inga-lunda den ende, som hade skiljt sig ifr n den katolska kyrkan. De bohmiska brdder-na, som ock hade uttratt ur den samma, forfattade m nga hymner; somliga av dessa blevo oversatta till det tyska spr ket av Michael Weiss. Dessa s ngcr spriddes ut ibland folket och gjorde, att m nga vande sig ifr n katolska kyrkan och borjade att sjalva dyrka Gud med bon och s ng. Detta var p grund av den religiosa ar.da, som fanns i dessa s nger. Sedan den tiden har s ngen utvecklats och spritts overallt. Vi g till England1 och finna, att hymno-logiens historia dar uppdelas i tre perio-der. Den forsta perioden var emellan 1G50 och 1780. Detta var en sv r tid b de inom kyrka och stat. Strid och oordning fanns overallt. Inbordes krig p gick mellan puri-taner och hogkyrkliga. M nga ville icke,