Bethel University - Spire Yearbook (St Paul, MN)

Page 11 text:

THE BETHEL HERALD Rev. Frank Peterson, D.D. Ordforande George Karl, 3I.D. Vice ordforande John VT. Hcrnlund Rev. Jacob Peterson Sekreterare Rev. Carl Yingren Vice sekreterare Olof Swenson John England Kassor Carl P. Dalilby J. A. Knndquist SKOLKOMMITTEEJSS STYKELSE

Page 10 text:

8 THE BETHEL HERALD samket. I21 tet nederlag var for dein avgo-rande. Misslyckat foretag betvdde emlast drojsmil. Ingenting var for svirt for dem att overvinna. Berg, Ploder. oknar. hav hindrade deni aldrig. Karl XII var en god representant av denna vikingarnas egen-skap. “Friboren man ej vika vill, ty varlden hor den frie till.” Vid sidan av allt detta var den gamla vi-kingen, pi del kela taget, arlig ocli san-ningsalskande, men aven fasansfullt hamd-lysten. Det var sallan, som miskund fick rum i bans hirda brbst. Han forlat aldrig en forolampning. Men ett lofte var alltid billet sival till van som fiende. “Hans handslag gallde mer an ed och skrift”. De som voro oppna och okonstlade mot fiendcrna. vanliga och barmhartiga mot dc svaga och varnlosa. hollos i den storsta ara. Deras fostbrodralag voro heliga forbund, som ingingos genom att bppna varandras idror i armen och lita blodet flyta tillsam-mans pi jorden, varvid en ed togs att for livet dela ljuvt och lett gemensamt samt hamna varandras dod. Gastvanlighet hade stor betydelse i nord-raannens religion. En slags oskriven lag fordrade av dem, att de skulle traktera utan betalning och for obestamd tid, enligt deras basta formiga, vilken som heist, van eller fiende, som var i beliov av hjalp. Ingen be-hovde frukta, si hinge han var en vikings giist. N’ordminnen hade en stbrre aktning for kvinnan, an de fiesta andra hedniska natio-nerna haft. Det ar sant, att de kopte sina hustrur frin den blivande svarfadern, men kvinnan var alltid behandlad med storsta respekt och bmhet och har aldrig varit ni-gons slav. Mannen voro fastade vid hem-met och familjcn och njoto med de sina hem-mets forminer. Vikir.gen har alltid varit val kind for sin djupa karlek till det storslagna i naturen. De hoga bergen, de rika slatterna, de bru-sande forsarna, skogens suckande, raidnatts-solens strilglans och norrskenets praktverk hava inspirerat honom till att skriva minga och vackra ballader. Ett utpraglat noje for vidlyftiga aventyr vackte begar hos honom till de mest vigsamma bedrifter pi bide land och hav. “Vid femton irs ilder blev stugan mig tring, dar jag bodde med moder min. Att vakta pi gettren blev dagen mig ling; jag bytte om hig och sinn'. Jag dromde, Jag tinkte — jag vet icke vad; jag kunde som forr ej mer vara glad uti skogcn. ‘‘En morgon frin stranden ett skepp jag sig; som en pil in i viken det skbt. Di svallde mig brostet, di brande mig hig, di visste jag, vad mig trot. Jag lopp ifrin gettren och moder min, och vikingen tog mig i skeppet in uppi havet.” Med sidana karaktarsdrag hos vikingen ar det helt naturligt, att vi aven skulle fin-na hos honom en ungdomlig livaktighet, vil-ket, itminstone i lians tidigare ir, drev honom att strida tappert och forlioppnings-fullt for stora id6er; en klar blick och en iikta uppriktighet, som ledde till att forak-ta bedragerier och smiaktiga fordomar samt hansvnslost ogilla allt simpelt och for-vrangt; en sinnesstamning,.som understun-dom gransade till grubbleri och svirmod. ‘‘Och mark det vemodsdraget over pannan, ett nordiskt singardrag, en sing i roscnrbtt”. I deras singer forekommer en ton av all-var, och uti deras gudsdyrkan lade de i dagen ett oskrvmtat uppsit. Vi komma ocksi Ihig, att det var vikingarnas sbner, som med Gustav Adolf i spetsen raddade pro-testantismen it varlden, fastan det kostade ‘‘guldkonungens” hjarteblod. Sidana voro vira forfader, de gamla vi-kingarna. Deras efterkommandes insats i detta lands utveckling pi alia omriden ar ovarderlig. De ha blivit i mingt och myc-ket battre lottade an andra folkslag, de aga hogre bildning och sti hogre i bide re-ligiost som socialt avseende. De antaga hastigt lar.dets seder och sprik och alska dess inrattningar. De ha fort med sig friii Norden sitt fadernearv och inplantade det pi amerikansk jord. Uti amerikanska idror ha de ingjutit akta blitt vikingablod och skankt denna nation ett sunt, starkt och foretagsamt folk. (Motivet hamtat frin The History of the Scandinavians.”)

Page 12 text:

10 THE BETHEL HERALD VAR SKOLKOMMITTEES YERKSTaLLANBK KOMMITTEE Av Prof. )). Gustafson Vid cet viktiga konferensmote, som bolls i St. Paul lrosten 1914,' bcslutade svenska baptisterna i Amerika att tillsatta en av 21 medlemmar bestiende kommittG, vars “upp-gift ar att i konferensens v gnar ocli enligt av densamma tid for tid fattade beslut liand-hava skolverksamheten i det tcologiska se-minariet och det darmed forenade allmanna laroverket”. Att vir skolverksaanihet be-drivits med stor framging under de senaste iren, beror till en stor del pi det arbete som utforts av skolkoramittdn, och i synncrhet av dess till tvillingstaderna forlagda verk-stallande kommittS. SkolkommittGns ordforande ar Minueso-tas grand old man , doktor Frank Peterson. Vem annars borde val innchava donna plats, om cj den man som vid kor.ferensmotet i Stromsburg hr 1902 si kraftigt talade till formhn for vir pitankta akademi, och som alltsedan shsom ordforande i vira skol- och laroverkskommittdr uppoffrat si mycket av sin tid och sina krafter for denna saks be-framjande? Vid skolkommittens ridplag-ningar'marker man snart, vilken betydelse d:r Petersons rika erfarenhet, dppna blick och kristliga takt haft for vhrt samfunds ut-veckling. Vid ordforandens sida framme vid rhds-bordet ser du den unge, livlige likaren George Earl, som i ir ar kommittGns vice ordforande. Alla kiinna till den andel den-ne brcder haft i Mounds Park Sanitariums utveckling och den skicklighet och sam-vetsgrannhet, som utmarker honom sisom lakare. Inom den forsamling ban tillhor, Minneapolis forsta, och inom vhrt sam-fund —‘ icke minst i den nya lekmaunard-relsen — har ban gjort kraftiga inlagg till fromma for Guds rikssak. En kristen gentleman, val fdrtrogen med icke blott miinnisko-kroppen utan iiven manniskonaturen, drif-tig, nitisk och progressiv shsom fh, ar han en virdefull medlem av den grupp av sam-fundsledare vi bar beskriva. En Peterson till? Jo visst. Det tog ju tvh Petersoner, en Anderson och en Erikson att infora luterska reformationen i Sverige. I skolkommittfm hava vi ock en annan Peter- son, namligen den redligc dalamanncn, som i Elim, Minneapolis, med varme och kraft svanger Andens svard. Pastor Jacob Petersons gedigna karaktar, oskrymtade guds-fruktan och outtrdttliga nit vager tuugt i den andliga verksamhetens vhgskhl. Ilan ar f. n. shval skolkommittC ns som den stora Board of Trustees” sekreterare. Xamnet Vingren tonic, nhstan varje svensk baptist i Sverige och Amerika kanna till. Att den skolkommittdmedlem som bar detta namn ar en karl , bevisas av det forhhl-landet, att han under sex hrs tid shsom pastor och foresthndare anfort den storsta svenska baptistforsamling vi hava i detta land, forsta forsamlingcn i Minneapolis. Sjalv Betelseminarist, har lian dock varmt nit-iilskat for vhr skola, och inom kommittSn tidvis tjanat shsom vice ordforande och vice sekreterare. Pi grund av den forestieude flyttningen till California, kommer denne aktado broder till ett annat ir att saknas vid rhdplagningarna rorande skolsakens angclhgenheter. Pi ve mfaller nu ansvaret for skolkassans fbrvaltande? Ingen mer eller mindre an den inom tvillingstaderna valkande lekmannen br. John Englund. Inom affarsvarlden ar denne broder kand sisom president och kas-sdr for Central Machine Works Co. i Minneapolis. Inom Elimforsamlingen ar han en hbgt varderad medlem och trustee . Av en kassafdrvaltare fordras punktlighet, sam-vetsgrannhet och noggrannhet; av kasso-ren for vir skolkommittG har diir ock for-drats en icke ringa offervilligliet. I alia dessa stycken har br. Englund under cn foljd av ir bevisat sig vara fullt kvalificerad att utfora det maktpiliggande arbete, som kouferensen anfortrott it lionom. Bland dem, som ickc blott bedit for sko-lan och givit frikostigt av sina model till densamma, utan ock sant sina soner och dottrar for att mottaga undervisning dar-stades, vllja vi har namna broder C. P. Dahl-by. Denne broder, som i ir blivit medlem av skolkommittGn, ar plumbing contractor” i St. Paul och en mycket verksam medlem inom forsta svenska baptistforsamlingen, dar