Bethel University - Spire Yearbook (St Paul, MN)

Page 24 text:

22 THE ACORN ATHENAEN SOCIETY. The meetings held by the Athenaon Society. as a whole, throughout the past year have been very good. Nineteen new mem bers have been received. We are glad to see the society grow and look forward to a stiil greater success in the future. The open meeting which was held the seventeenth of April was a grand success. The handmade flowers, which covered the walls in a beautiful scheme, showed the pleasing taste and skill of the girls. The doings of the evening were carried out in banquet form. About a hundred and fifty people were present and we feel sure that this evening will not be forgotten very soon. We are proud to state that this meeting was the first to be held in our new academy building. Delicious refreshments were serv. ed at intervals, while the following inter- estfng program was rendered: Selection—Victrola. Song—“The April Girl.”—Girl's Quartette. Words of Welcome—Edith Swanson. Reading— Characteristics of the A then aen Girls. —Agnita Sunfclt. Selection—Victrola. Reading— V. W. C. A. Girls” —Florence Linngren. Song—' Ciribiribin —Girls Quartette. Reading— The Famous Girls’ —Mamie Tanquist. Selection—Victrola. Recitation— The Usual Way” —Esther Tanquist. Pantomine— The Most Popular Girl” —Olive Martin. Song— Forget-Me-Not”—Girl’s Quartette. A beautiful cameo brooch was presented to Miss Freda Swenson by students, alumni and faculty of Bethel Academy in appreciation of her work for Bethel. Clara Matson, Secretary. SVEA. Klinga, du kraftiga. Ijufva ocli rena sprdk, med din malmklang i tal och 1 sing.” Under dret liar den svenska litterara for. eniugen Svea fyllt en betydelsetull plats inom vart laroverk. M nga larorika moten havo hallits. da del svenska spr ket bar anvants. Pft sA satt uppeh lles svenskhe-ten ibland oss studenter. Ty det svenska sprdket ar ett he’igt arv ifrfln vftra ldrta-der, och vi fft cj vanvarda. utan bora bru-ka och forkovra detta arv. Vid vftrt sista mote invaldes toljande tjSnsteman for nasta dr: Ordforande, George Erickson. Vice ordforande. Henry Ackerlund. Sokreterarc. Esther Tanquist.

Page 23 text:

THE ACORN 21 ary work, parliamentary law, aim public speaking. The meetings have been well attended and interesting programs have been rendered. We wish to express our most sincere appreciation to the youns people societies of the different churches for showing their interest in us by coming out to our meetings and also giving us a fine lunch. The first meeting in our new building was held May G. 101«. when the girls de- son, .Margaret Ahkjuisl. Huldah Uegluml, Elnora Stoeberg. Solo—.Miss Agnes Person. Adjournment. A meeting was called together May 17» at 2 p. m„ to elect officers for the next school term. Those elected were as follows: Gust Uustavson. President: Ruth Johnson, Vice Pres.; Grace Palmquist. Sec'y: Gertrude Eckman, Vice Sec’y: David Mo-I erg. Treasurer. ALPHA BETA. As we look back upon the work of the Alpha Beta Literary Society during the past year, we feel that our efforts have not been in vain. We feel that this society is The Society of the School” and we have all done our uttermost to make it thus. It is through this society that we further develop our intellectual abilities in liter- clamatory contest took place. The following program was given Song—Society. Invocation—Anton Sjolund. Business Session. Vocal Solo—-Miss Agnes Person. The following members took part in the English preliminary contest: Clara Matson, Gerda Peterson. Anna Lar-

Page 25 text:

THE ACORN 2.i Vice sekreterare, Arthur Nelson. Kassor, Ilukla Heglund. Pianist, Olive Johnson. Ordningsxnan, Prod Moberg. Vi tillonska dessa nya tjansteman fram-gftng i detta arbete, till beframjandet av det svenska sprftket ibland skolans clever. Gertrude Crook. FoRLORAD OCH aTERFUNNEN. Henry Ockerlund. Pit en visa plats i Sverige bodde on fa milj. De voro unga och hade det sasorn etl litet paradis. De hade aven on liten son p t fyra eller fern ar, vflken var hemmets irdjd och glad je. De voro fiskare till yrket och hade god fbrtjanst under sommaren. Den lillc gos-sen bad ofla. att ban skulle t'ft folja mod dem. da de loro ut for att satta sina nut. men de ville icke taga lionom med av radsla, att nagot skulle liiinda jionom. En dag lick mannen ett brev med bn-skan, att han skulle mota nftgra fiskare for att avgdra en viktig sak. Han hade att ro over en ganska stor sjo for att kom-ma till den bestamda platsen. Det var vac-kert vadcr. och den lillc gossen var genast franime med onskan om att fa folja mod. Han tvattades och p kladdes de biista kla-derna och var sft fardig. Modern tog den lillc i famn. gav lionom en varm kyss, samt had Gud vftlsigna hf nom. De t'oro over, och farden gick utniarkt. Ph aftonen var motet over, och el ter air de blivit bjudna i«fi forlriskningar. gavo de sig av pa hem far den. Vadret hade emellertid skiflat om, och det hlaste i tilltagande kraft. Fadern rod-dc med fortvivladc anstrangningar for att lift hemrnet. men det syntes ej hjalpa nagot. Gossen grht och ropade, och vattnet yrde hogt over baton. De blcvo genonivata. och den lille bade frds, griit och ropade dess mer. Efter en v ldig strid och ett styvt arbete l lev fadern si trott, att han ej formftddc hftlla baten upp mot vagorna, utan den lade till langsidan och kantradc. De kommo bada i vattnet, och som det var for mdrkt att se nagot. forlorade fadern sin gosse i vagorna. Det lyckades fadern att la tag pa baton, som Ihg upp- och neclvand, och han Strop upp pa dess kbl. Just liar han hade kom-mit upp pa baten, horde hail sin gosse ropa: “Pappa!” Han slet genast av sig rocken och kastnde sig i vattnet mot det hall, frail hvilket han horde ropet. Av och an sinimade lion utan att var ken se oiler libra nagot mer av sin son. Vin-den och vagorna drevo baton iiingre och Iiingre toort, och Han hade dftrfor att skvn-da tillbaka for att radda sig sjalv. Han fick da tag pft baten och kom ater upp pa dess kbl. Nu lyssnade ban efter nagot Ijud. men ftirgaves. I fbrtvivlan kastade han sig pa nytt i vattnet. och denna gang skulle han sjalv ha driinknat, om icke en angbat koin-mit, som han i sin nod ropade pft. De voro villiga att hjalpa honom. Efter en stunds sokande mftste de giva upp forsoket om gossens riiddning. Mannen hade mi att Iftnina det hela och foljde